ett ogivande samtal

Det är nästan alltid spännande när man diskuterar elever med andra kollegor, men idag blev jag lite ledsen i ögat.
Jag har en rätt bra kommunikation med en elev, jag ser mig själv väldigt mycket i henne när jag var i hennes ålder.
Hon har en annorlunda stil och går lite sin egna väg.
Hennes självförtroende/självkänsla/självbild är obefintlig.
Hon tjafsar och har världens tonårstrots så fort hon får lite press på sig. Gillar inte idrott för hon känner sig klumpig. Hon har inget självförtroende när det kommer till ämnen hon har svårt för.
Och jag ser mig själv i hennes ålder, väldigt mycket.
Och nu till det ogivande samtalet.
Eleven hade inte gjort något på en lektion, hon hade fått samma uppgift som alla andra, började på den men brydde sig inte sen. Då kom jag och kollegan in på hennes självförtroende. Kollegan viftade bort det och ansåg att "äh, det är bara ett spel för att slippa undan" och "hon sticker ju ut när det gäller kläder, hårfärg etc etc"
Jag som känner igen mig i henne, vet att självförtroendet inte sitter i kläderna, det är där man får sin bekräftelse och att folk reagerar. Man gömmer sig bakom hårfärgen för då slipper man visa vem man egentligen är. Men nä, med det örat lyssnade inte kollegan. Jag sa iofs inte heller hur det låg till. Det är en principfast kollega vars ord är lag så jag orkade inte ta diskussionen även om den har gnagt hela dagen.
Hon fortsatte gnata om att det bara var ett spel för galleriet.
Till saken hör att vi, när vi hade en temadag, hade en sån där peppa-upp-coach. Eleven bröt ihop fullständigt efter föreläsningen. För att det INTE ÄR LÄTT att bara svänga över till dem med självförtroende. Jag vet, jag har varit där och är där ibland fortfarande till stor del. Med åldern blir det lättare att hantera sitt dåliga självförtroende men vareviga dag vacklar man. Att då påstå att någon fejkar ett dåligt självförtroende är rena rama skitsnacket, det är inget man vill fejka.
Hon söker sig till mig och har hon några problem med skolan kommer hon till mig. Vilket känns väldigt stärkande och kul. Jag hoppas att jag kan hjälpa henne på ett eller annat sätt!
So long.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0